Vackert och smutsigt på samma tåg

Jag vet att du sover
Känner värmen från din hud
Bara lukten gör mig svag
Men jag vågar inte väcka dig nu

Jag skulle ge dig
Allting du pekar på
Men bara när du inte hör
Vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och genomskinlig grå blir jag
Utan dina andetag

Min klocka har stannat
Under dina ögonlock
Fladdrar drömmarna förbi
Inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
Mitt hjärta i din hand
Har jag tappat bort mitt språk
Det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
När du inte ser på
Och färglös som en tår blir jag
Utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
Utan din luft i mina lungor
Jag kan inte ens stå
Om du inte ser på
Och genomskinlig grå
Vad vore jag
Utan dina andetag

Vad vore jag
Utan dina andetag

En av de vackraste låttexter jag känner till, har egentligen inget speciellt att blogga om. Står på ett fullständigt fullproppat tåg o väntar på att komma hem. Det tåget jag skulle tagit kom inte och jag fick ta en senare avgång..känns som lite deja vu.. Ahaaaa.. Det var DÄRFÖR jag gillade att sitta i en smutsig fossildriven bil el mc..för att man nästan säkert kommer fram när man vill, Är det inte 2 cm snö, växelfel, signalfel, solkurvor, tågfel eller en galen ko på rälsen så finns det helt enkelt ingen lokförare.. En statlig uppsträckning är väl heller inte att vänta.. *suck*



Over and out //Daniel