Idag hade jag en kund som sa en sak jag har hört förut, "- Asså förlåt att du ska behöva stå ut med mig" Det är i sådana lägen jag känner ett sådant vemod, för helt ärligt så är det kul!
Den här personen betalar trafikskolan jag arbetar hos över 600:- / 55 min för att jag ska lära henne att köra bil. Det handlar inte om att jag "ska behöva stå ut med" henne som kund. Sanningen är att det är mitt jobb, det är min privilegie att få göra så gott JAG kan med råmaterialet, dvs. kunden och därefter när hon fått körkort få en glädje tillbaka. Den glädjen måste jag nog säga är dubbelt så kul att få tillbaka som alla trevliga människor man får chansen att träffa. När jag inte känner den glädjen längre så är det nog dax att byta arbete, för det är inte lönen som är fantastisk, det är möjligheterna till sociala möten och pedagogik utöver det vanliga som gör att jag brinner för mitt yrke.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar